Alla tiders gillet

(Historiken baserar sig på en artikel skriven av Eva Packalén)

Bakgrund

Ett frö med en enorm växtkraft såddes i en utomordentligt bördig och väl bearbetad jordmån för 25 år sedan, då ett 40-tal föräldrar och andra intressade en oktoberkväll sammanträdde till allmänt möte och beslöt stifta en förening med namnet Södra Kårböle Gille r.f. Föreningens uppgift skulle bli att främja sammanhållningen bland svenskarna i Gamlas med närområden och att försöka ordna sund fritidssysselsättning för ungdomen.

Detta allmänna möte, som alltså blev upphovet till vad vi i dag familjärt kallar "Gillet" föregicks av ett föräldramöte drygt tre veckor tidigare. Mötet utlystes av de tre "svenskgårdarnas" disponenter – Nils Kock på Kantelevägen 11, Oswald Hill i "Tretton" och Åke Nilsson på Kantelevägen 17 samt radhuset 16-18 mitt emot på andra sidan gatan. Alla dessa gårdsbolag hade bildats av Helsingfors svenska bostadsstiftelse som under en lång följd av år kom att stå som ett slags "fadder" för Gillet så länge detta trampade i barnskorna.

Så skrev Jackie Öhman i Södra Kårböle Gilles 25-års historik år 1985.

Ytterligare 15 år har lagts till Gillets verksamhet, som till en del har fortsatt i inkörda spår, men också förändrats i takt med tiden. Från en blygsam början i Gillekällaren vid Kantelevägen 17 med nyårsvaka, korvskrinning och schackklubb samt trettondagsfest i finska skolan växte verksamheten ut allt mera. Skepparkurs, balettskola och volleyboll följdes av pingis och gitarrskola. Per Olov Jansson ledde en fotokurs, och fotbollsmatcher och skidtävlingar anordnades.

Den första svenska barnträdgården i Gamlas grundades i Gillets regi.

BINGO!

En bingoapparat anskaffades 1972. Före det hade redan de första exkursionerna och utlandsresorna företagits. Höst- och vårfester med dans eller maskerad hörde, liksom ungdomsdiscon, till programmet.

Nu hade verksamheten blivit så omfattande, att skilda utskott måste tillsättas för att inte överbelasta styrelsen. En "mikrodator" anskaffades till Gillekällaren 1998.

Kontakt med staden

På 80-talet etablerade Gillet en närmare kontakt med olika organisationer i staden. Föreningen anslöts till HELKA och kom med i stadens experiment med närdemokrati, med Björn-Erik Mattsson och Eva Packalén som Gillets representanter.

I samma veva avdelade man ett stadsdelsutskott för kontakt med myndigheterna. Planer som berör Kårböle sänds nu för utlåtande till vår förening. Vi har också haft kontakt med den finska stadsdelsföreningen Kannelmäki-Seura.
Tyngdpunkten har småningom allt mer lagts på ungdomsverksamheten. Där har Helsingfors Ungdomscentral tagit över det mesta. Det har visat sig allt svårare att få tag på frivilliga föräldrar som ledare. Det samma gäller också föreningens övriga verksamhet; ytterst få personer ställer upp i styrelsen och utskotten och man har inte tid med kulturprogrammen. Damerna har i alla fall tid med aerobic och dans, men var är herrarna?

Gillebo

Gillebos fritidshem öppnades år 1985. I fyra år samarbetade man med Lukas församling och numera med Barnavårdsföreningen.

I eftermiddagsverksamheten i lågstadieskolan har gillet samarbetat mycket med Ungdomscentralen och Solvalla idrottsinstitut. Det har också varit mycket idrott och bollspel, men också bildkonst och comic strips. Gillet ordnar den årliga fågelskådningen.

Spelmannen

Efter gillekällaren (utan fönster och wc) fick ungdomarna hålla till i stadens klubblokal, först på Vetilvägen och senare på Kårbölevägen 86, där Pentti Reinas var "fritidspappa". Sedan 1993 sker ungdomsverksamheten i Spelmannen, i stadens ungdomscentrals lokaler. Ungdomsledarna Håkan Nordlund och Marcus Löfhjelm har hittat på många spännande sysselsättningar för Kårböle-ungdomarna. Det har varit modellplansbygge, gitarrkurser, karate och dramakurser, bollkvällar och innebandy, kock-klubb, knivtillverkning och fiskeutfärder mm. Caféverksamheten startades 1999. Gillets egen ungdomsverksamhet har minskat i motsvarande grad. Fortfarande hålls friidrotts- och fotbollskvällar vid Britas och skrinningskvällar i Lassas.

Kurser

Fruntimren gick på yoga, färganalys, makeup- och sykurs medan herrarna lärde sig laga julmat. Datakurser och danskurser har också hållits för både stora och små. Navigationskurser arrangerades med understöd av Svenska Studiecentralen. Stig Nummelin lärde oss "samla gammalt": glas, koppar och tenn.

De senaste åren har damgymnastiken övertagits av ARBIS och seniordansen (införd 1997) av Haga svenska förening.

Många ställde stora förväntningar på

Gamlasgården

som blev färdig hösten 1992. Men sedan svenska Arbis efter ett år flyttade ut ur huset, har verksamheten där begränsat sig till biblioteket, som arrangerat sagostunder och författarträffar och en utställning över Kårböle Gille. Till 40-års jubileets ära (år 2000) uppfördes kabarén Fötter, Fönster, Flum i Gamlasgårdens stora sal.

Borta bra...

Hur man lever och vad man dricker i andra länder är vi nu ganska slängd i; kulturaftnarna har presenterat bl.a. Marocko, Skottland, Island, Frankrike, Italiena, Spanien, Grekland, Indien och Sydafrika. Vi har också under åren bekantat oss på platsen med Berlin, Bulgarien och senast Estland, där vi hälsade på estlandssvenskar

...men hemma bäst!

I Helsingfors har vi besökt bl.a. Böle, Kottby, Skatudden, Sveaborg, brandstationen, observatoriet, TV-huset och ateneum. Exkursioner till det övriga Finland har vi gjort med Borgå, Svartå, Tammerfors, Åbo, Heureka och flygmuseet som mål. Vi har också deltagit i Lukas församlings utflykter och familjejippon.

Fester och teater

Vår årliga storsatsning 13-dagsfesten (som nu heter familjefest) i finska lågstadieskolan har varit välbesökt. Också våra egna revyer, med Björn-Erik Mattssom som primus motor, har dragit stor publik, och de medverkande har fått uppleva en fin gemenskap. Efter 25-års revyn "Det kliffa Gillet" uppfördes "Kårböle Världshus" 1987, och krogrevyn "Ut med Gillet" 1990 i Hotell Haga. Vid 35-årsjubileet presenterades utdrag ur tidigare revyer, "Gilleblixtar". Kabarén Fötter, Fönster, Flum uppfördes i oktober 2000. Vi har också sett teater- och operaföreställningar i Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Fallåker.

Musiken

har alltid varit aktuell inom Gillet. Förutom gitarrkurser har pianolektionerna blivit populära. Gillekören, som grundades 1962 gemensamt med Haga svenska förening, övar flitigt och håller konserter. Återväxten sköter Lukas församling om med en barnkör. Gillets sångbok "Runor från Rutiån" har kommit ut i två upplagor, den andra lagom till 30-årsjubileet.

Mera kultur med mera

Representanter för Gillet har deltagit i Helkas och Svenska Folkskolans Vänners seminarier och i Svenska Hembygdsförbundets frågesporter. 1989 hade vi besök av Hässelby-Vällingby hembygdsförening. Bokcirkeln startade samma år. "Företagsbesöken" var populära och borde återkomma. Trafikkulturen har fått sitt med trafikaftnar, bilorientering, mikrobilskörning och cykelturer. Ett år lärde man sig reparera bilar och motorcyklar.

Tack

Till sist ett stort tack till alla de organisationer, vilkas ekonomiska stöd har varit en förutsättning för föreningens verksamhet; Helsingfors Sparbank, Svenska Kulturfonden, ungdomsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden och Kulturcentralen i Helsingfors, Finlands svenska ungdomsförbund samt övriga bidragsgivare.

Gillets ordföranden under 40 år:

Gustaf Laurent 1960-64
Kurre Forsman 1964-65, 1967
Carl-Johan Berg 1966
Nils-Erik Holmström 1968-69
Jarl-Erik Martelin 1970-72
Kaj Åberg 1973-74
Henry Lagerström 1974-75
Peter Rehnström 1976-77
Rurik Packalén 1977-80
Martin Meinander 1981-85
Björn-Erik Mattson 1986-90
Ulf Sjöblad 1991-93
Carola Sääksjärvi 1994-96
Rurik Packalén 1997-98
Kristine Rehnström 1999-